1 år

Tänk att den är min. Och tänk att tiden går så fort. Idag för precis ett år sedan var jag på banken och skrev på de sista papprena för min lägenhet. Jag kommer ihåg den där pirrande känslan i magen när jag cyklade upp till lägenheten. När jag låste upp ytterdörren för första gången.

I början tyckte jag att det var jobbigt att gå till jobbet på dagarna och vara borta från MIN lägenhet. Det var inte bara en plats att bo på utan så mycket mer. Den är min, för första gången i mitt liv vara jag inte beroende av någon annan och det är fortfarande en häftig känsla. Min borg och säkerhet. Nu är det inte längre jobbigt att gå till jobbet, men det var skönt igår att få komma hem.